Historik om Kyrkstallet 6

Fastigheten Kyrkstallet 6 ligger längst ner på Torvsticksvägen, som är en återvändsgata kantad av lummiga trädgårdstomter, och följs av Ängby idrottsplats.

Kyrkstallet 6 är bebyggd med en enplansvilla med inredd källarvåning. Den hyrs av Bromma stadsdelsförvaltning och används som ett enskilt boende med särskild anpassad bostad. Dess populärnamn är Torvsticksvillan men den brukar även kallas Olles villa.

Villan på Kyrkstallet 6 har fasader med ljus stående lockträpanel och tegeltäckt sadeltak. Enligt uppgift ska den vara uppförd 1949, vilket kan stämma med husets karaktär. Uppgifter saknas dock i Byggnadsnämndens arkiv om vem som byggde och vem som var arkitekt. Den användes länge som bostad för vaktmästaren vid Ängby idrottsplats men 1998 lät Kultur- och Idrottsförvaltningen göra om den till personallokaler.

År 2007 avstyckades Kyrkstallet 6 från den stora fastigheten Norra Ängby 1:1. Micasa Fastigheter i Stockholm AB övertog ägande och förvaltning och året därpå färdigställdes en upprustning och ombyggnad till bostad för LSS-boende.

Stadsdelen präglas av en mycket heterogen villabebyggelse från 1905 och framåt våra dagar.

I början av 1900-talet ägdes marken, som idag utgör stadsdelen Bromma Kyrka, av Eneby gård, kyrkoherdebostället vid Bromma kyrka och av Beckomberga Gård. Området kallades då Bromma kyrktrakt. 1905 började ägaren av Eneby gård att sälja tomter för villabebyggelse. 1915 erbjöds Stockholms stad att köpa kyrkoherdeboställets mark men tackade nej varefter ägorna exploaterades på privata initiativ.

1922 fastställdes en stadsplan, som i stort gav området dess nuvarande struktur med villa-bebyggelse. Planen tillät hus i en våning och möjlighet att inreda vinden men innebar ett förbud mot industribebyggelse. Samtidigt tilläts att villorna rymde smärre verksamheter, som olika slag av hantverk och butiker. Många av de första invånarna var också just hantverkare, arbetare och minuthandlare.

1922 lyckades tomtägarföreningen även få till att post bars ut och att el- och telefonledningar började dras. 1923 inleddes den första reguljära busstrafiken och 1926 fastställdes stadsdelsnamnet. Det väckte viss allmän debatt då somliga fann det förargelseväckande att en stadsdel kunde ha ett sådant namn. Gatunamnet sattes samma år och minner om det sedan länge försvunna torpet Torvstickarn, eller Torvsticksstugan. En torvstickare var en man som med en smal spade stack torv och lade den att torka för att kunna användas till bränsle. Ännu på 1920-talet utfördes viss torvupptagning i närheten av Torvsticksstugan.

Dela på: