Pinglor på tur

Varje onsdag – utom möjligen på julafton – ses ett gäng riktiga pinglor. Trivsel följde med på årets alldeles första cykeltur.

Det är onsdag och en av aprils första varma dagar. Britt-Marie Gunnarsson är tidigt på plats vid Södra Station för att ta emot alla nya och gamla pinglor. Samlingstiden är satt till klockan 10 och cykelturen har destination Hellasgården–Årstaberg. En ganska lång sträcka att cykla för pensionärer?

– Nej, nej. Det är inte alls långt, skrattar 76- åriga Britt-Marie och berättar att onsdagsturerna alltid är mellan tre och fyra mil. Alldeles lagom för en halv- eller heldagstur.

Hon har varit med i Pinglorna sedan hon slutade arbeta i banken för fyra år sedan. Eftersom hon blev änka tidigt tyckte hon att det var det skönt att stanna kvar i arbetslivet lite längre, men sen hittade hon Pinglorna. Nu leder hon flera cykelturer varje år – både i Stockholm och ute i landet.

– Förra sommaren ledde jag en cykeltur runt Siljan. Vi var 36 pinglor som utgick från Orsa och cyklade fem mil varje dag i fyra dagar. Det var fantastiskt kul trots att det var under den värsta värmeböljan, säger hon och gör sig redo för att hälsa dagens första turdeltagare välkommen.

Snart är mötesplatsen full av nya och gamla pinglor – och cyklar i alla tänkbara färger och former. För Margareta Andersson, som har en röd cykel med vitt bockstyre, är det första gången. Hon hörde talas om Pinglorna på gymmet och tyckte att det lät perfekt för henne som älskar att cykla. När klockan har slagit tio är det ett 20-tal hågade som ska ge sig ut på vårens första tur.

– Hallå allihop och välkomna till årets första cykelonsdag! Vilket väder vi får, ropar Britt-Marie för att överrösta sorlet.

Det märks att många redan känner varandra, men även att de nya snabbt blir insläppta i gemenskapen. ”Vem är du och vad har du för cykel?” Det är lätt att komma igång och börja prata i gruppen. När alla är klara för avfärd trampar gruppen med Britt-Marie i täten iväg nedför Swedensborgsgatan. Hon är klädd i gul väst. Längst bak cyklar en av de andra ledarna, Kajs-Britt, för att se till att ingen tappas bort under färden.

Vid ett rödlyse på Ringvägen hinner bara halva gruppen över gatan innan det slår om till röd gubbe. Britt-Marie och hennes gäng swishar ivrigt iväg nerför Ringvägen mot Skanstull, men när vi andra kommer ner till Eriksdalsbadet står de och väntar.

10-årsjubileum nästa år

Föreningen Pinglorna var från början ett kompisgäng som brukade cykla ihop. Efter ett tag ville några av dem bilda en riktig förening med styrelse och uppstyrd ekonomi. Det är snart 10 år sedan och idag har föreningen cirka 200 medlemmar. De anordnar träffar varje onsdag året om. Vinterhalvåret promenerar de och/eller besöker olika kulturevenemang, museer eller liknande. Cykelturerna arrangeras mellan april och oktober.

– Med väldigt få undantag ses vi varje onsdag. Vi ställer kanske in om julafton infaller på en onsdag, men i övrigt ses vi alltid, säger Britt-Marie och skrattar.

Cykelturen fortsätter runt Eriksdalsbadet och snart svänger vi genom en portal där en havsbris slår emot oss. På en lång rad cyklar vi längs Norra Hammarbyhamnens kaj. Fiskmåsar skränar, fartyg guppar och den varma vinden fläktar. Snart är vi framme vid det första delmålet. Färjan över till Hammarby sjöstad.

Eva Ronnegren är 67 år och har varit pensionär i snart 1,5 år. Hon berättar att hon alltid tänkt att hon skulle gå med i Pinglorna den dag hon blev pensionär. Det bästa är gemenskapen och att hon kommer iväg på roliga saker.

– Det är så lätt att åka med eftersom man inte behöver boka i förväg eller med nån kompis. Det är bara att trampa iväg till samlingen och man får kompisar med detsamma, säger hon.

När färjan har lagt till på andra sidan cyklar vi vidare genom Hammarby sjöstad och mot Nackareservatet. Efter kombinerat vatten- och kulturstopp vid sarkofagen Filosofens grav, går turen vidare. När det blir backigt hoppar de flesta av cyklarna och leder dem, men några envisa trampar på. De allra flesta är kvinnor även om föreningen riktar sig till alla.

– Kanske är det att namnet inte tilltalar män på samma sätt som kvinnor? Vi har pratat om vad som skulle hända om vi bytte namn för att få medfler gubbar, men nu är det ju så inarbetat, säger Britt-Marie och berättar att Pinglorna anspelar på cyklarnas ringklockor och inget annat.

Efter ytterligare ett par vattenstopp och en smärre kedjeincident, som löste sig genom fint teamwork, är vi till slut framme vid Hellasgården. Cyklarna parkeras och alla beger sig iväg ner mot vattnet för att pausa och äta matsäck i solen. Pinglorna sprider ut sig i små och stora grupper.

– Det här pensionärslivet är verkligen jobbigt… Måndag har jag bowling, tisdag simmar jag, onsdagar är det Pinglorna och på torsdagar går jag på morgonklubb med styrketräning. Det är bara på fredagar som jag kanske kan gå på bio om jag vill…

 

 

 


Dela på: