Historik om Hälsobrunnen 1

Adolf Fredrikshuset
På medeltiden ingick området i S:ta Clara klosters stora markegendomar. Klostret drev tegelbruk och i de stora lergroparna anlade värdshusinnehavaren Valentin Sabbath karpdammar i början av 1700-talet. Från 1730-talet blev det populärt bland stockholmarna för sitt hälsogivande brunnsvatten.

Från 1751 användes Sabbatsberg för fattigvård och sjukhus. 1862 övertog staden församlingarnas ansvar för fattighusen och 1870 beslöt Stadsfullmäktige att koncentrera alla, utom Södermalms, till Sabbatsberg. Här fanns redan en fungerande fattigvård och gott om mark som gick att bebygga. Närmaste granne i nordväst var då Bergianska trädgården.

Åren 1870-72 lät fattigvårdsnämnden uppföra två identiska logementsbyggnader, med plats för 555 fattighjon i 56 salar, för Adolf Fredriks och Johannes församlingar. Vid sekelskiftet 1800-1900 bytte Sabbatsbergs Fattighus namn till Ålderdomshem. Då levde omkring 1 000 gamla i området. Sedan 2004 förvaltas det av Micasa Fastigheter i Stockholm AB.

Johanneshuset
År 1870 beslöt Stadsfullmäktige att koncentrera stadens fat-tighus till Sabbatsberg. Under de följande två åren uppfördes Johanneshuset och Adolf Fredrikshuset för fattighjon från respektive församling. Arkitekt var Pehr Ulrik Stenhammar, som även ritade bl a kapell och sjukhus på Ersta diakonissanstalt.
Johanneshuset och Adolf Fredrikshuset, som är byggda efter samma ritningar, karaktäriseras av de slätputsade fasaderna och det utskjutande partiet, en så kallad mittrisalit. Det kröns av en gavelformad frontesspis. I övrigt finns inga dekorerande inslag utöver den profilerade bården och takfoten. Invändigt finns i princip inga spår kvar av den ursprungliga inredningen.

Mitt i Sinnenas Trädgård ligger ett åttakantigt lusthus, som flyttades dit 1980 från trädgården söder om Klarahuset. Ritningar saknas men enligt vindflöjeln på taket är byggnaden från 1784. Nuvarande utseende på träpanelen och snickerierna härstammar från slutet av 1800-talet. Stadsmuseet har gett lusthuset blå, högsta kulturhistoriska klassificering