Historik om Salome 10

Fastigheten Salome 10, med populärnamnet Sörgården, uppfördes 1977 av Stockholms stad genom Fastighetskontoret.

Ursprungligen användes den som daghem men byggdes 1995 om för att rymma ett gruppboende. År 2004 övertog Micasa Fastigheter i Stockholm AB ägande och förvaltning och idag hyrs Sörgården av Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning som elevhem.

Salome 10 utgörs av en enplansbyggnad med sadeltak, av villakaraktär som till form och skala smälter in i de närliggande kvarterens småhusbebyggelse. Den ligger vid slutet av en återvändsgata, Soprangränd, och bäddas in i ett lummigt grönstråk.

Byggnaden är klädd med ljusgul stående lockträpanel, och har vita fönstersnickerier och vindskivor. Det ursprungliga huset ritades av arkitekten Leif Holmberg vid HOB Arkitekt och Huskonsult AB. Han svarade vid samma tid för ett flertal liknande projekt för staden, som numera förvaltas av Micasa Fastigheter.

Stadsdelsnamnet Kälvesta fastställdes 1953 och kommer av bebyggelse som finns omnämnd redan i början av 1400-talet. Namnet har tolkats som ett mansnamn, Tjälve, det vill säga ”Tjälves ställe”. Längre fram, på 1700-talet, bestod byn av fyra brukningsenheter och senare av tre gårdar. En del av den äldre bybebyggelsen finns fortfarande kvar och ligger inom den stadsdel som idag heter Solhem. På 1930-talet styckades marken upp, i huvudsak för handelsträdgårdar och småbruk men även för några egnahem. På 1960-talet skedde en successiv planläggning av radhus- och villakvarter. Planen för hela området norr om Sörgårdsvägen fastställdes 1965.

Det så kallade Miljonprogrammets bostadsbyggande mellan 1965 och 1975

förknippas i regel med storskalig betongbebyggelse, men cirka en tredjedel utgörs av småhus av den typ som återfinns i Kälvesta. Stadsdelen blev för övrigt en av de sista rena småhusstadsdelar som byggdes kring Stockholm. Närheten till Vällingby och Spånga bidrog till att det vid planläggningen inte ansågs nödvändigt med arbetsplatser och serviceutbud i Kälvesta.