Historik om Vitmåran 1
Fastigheten Vitmåran 1 ligger vid Bergmyntegränd i Hässelby Villastad och används idag som gruppbostad, Bergmyntegränds gruppboende.
I samband med att kvarteren, som gränsar till Backluraområdet, bebyggdes i början av 1970-talet uppförde Stockholms stad, genom Barnavårdsnämnden, ett fritidshem 1973. Detta revs 1997 för att ge plats åt ett flerbostadshus, med fyra lägenheter för gruppboende, som stod färdigt år 2000. Micasa Fastigheter i Stockholm AB övertog ägande och förvaltning av fastigheten i juni 2004 och 2007–2008 genomfördes en tillbyggnad av ytterligare en lägenhet samt kontor och vilrum.
Fastigheten Vitmåran 1 utgörs av ett envånings bostadshus samt en mindre förrådsbyggnad. Huvuddelen, från 2000, ritades av Hans Arvidsson vid Rombus Arkitekter medan tillbygg-naden från 2007 utformades av Lena Josefsson vid Arkitektgruppen GKAK. Byggnads-kroppen och det valmade taket är nedbrutet i olika volymer vilket ger en småskalig karaktär. Fasaderna är klädda i faluröd stående lockpanel med ockrafärgade knutar och fönsteromfattningar.
Bergmyntegränds gruppboende ligger inbäddat i grönska och gatorna i kvarteren i omgiv-ningarna kantas av för Hässelby Villastad typisk småhusbebyggelse. År 1885 förvärvade Stockholms stad egendomarna Riddersvik och Lövsta, i dåvarande Järfälla socken, och anlade ett renhållningsverk som fick direkt järnvägsförbindelse med soplastningsstationer i innerstaden. Vid Kyrkhamn väster om Lövsta byggdes en del flerbostadshus men staden vägrade att upplåta egnahemstomter åt arbetarna varför de vände sig till Trolle-Bonde på Hässelby slott, som upplät arrendetomter åt dem. De första fyra egnahemmen på sådan mark byggdes 1893 och blev början till Hässelby Villastad.
År 1914 blev samhället Riddersvik municipalsamhället Hässelby Villastad, med egna politiska organ och myndigheter. 1926 blev det en köping och samma år kunde den första stadsplanen fastställas, efter att ha manglats åratal i olika instanser. Den var upprättad av Stockholms dåvarande stadsplanedirektör och landets särklassigt mest produktive stads-planearkitekt, Per Olof Hallman.
På Hallmans plan saknades fortfarande namn på gator och kvarter. Kvartersnamn fastställdes av Länsstyrelsen 1933 medan gatunamn fastställdes först efter det att Hässelby inkorporerats med Stockholm 1949. Redan då hade staden planer på kraftig utbyggnad av bostadsområden i stadsdelen, men stora delar förblev ändå länge oexploaterade. Först på 1960-talet fastställdes en övergripande Generalplan som sedan följdes av delstadsplaner, i början av 1970-talet till exempel för Backluraområdet. Mer än hälften av alla gator och kvarter i stadsdelen har fått namn ur kategorin ”växter”, alla tillkomna efter 1949.
Bergmynta är namnet på en flerårig, medelstor örtväxt som kan bli drygt en halvmeter hög. Den är vanligast i södra och mellersta Sverige, växer gärna i torr och öppen mark och får rosenröda blommor som sitter i kransar. Vitmåran är en kal ört, som även den kan bli en halvmeter hög. Den är vanlig från Skåne i söder till Västerbotten i norr och har en grenig men tät och mångblommig blomställning.
Alldeles nedanför kvarteret passerar en av områdets längsta gator, Blomsterkungens väg. Namnet minner om de över hundra handelsträdgårdar som fanns i Hässelby ända in på 1960-talet innan stigande markvärden och tilltagande bostadsbyggande fick de flesta att lägga ner verksamheten.